Simon Marcus Larson, född 5 januari 1825, Lilla Örsätter, Åtvidaberg, död 25 januari 1864 i London, var en svensk målare. Han tillhörde Dusseldorfskolan och skildrade naturens krafter på ett romantiskt och dramatiskt sätt. Larson hade en kort karriär och avled vid 39 års ålder, men ses ändå som en av Sveriges främsta 1800-talskonstnärer. 1856 var Larson i Dusseldorf och på julafton skissade han på ett solnedgångsmotiv vid den bohuslänska kusten, men Larson drömde om att måla en större tavla, hans atelje var alltför trång. Så en dag när han satt i stans populäraste caf?? och drack öl fick han id??n att han skulle måla i caf??lokalen. Sagt och gjort så hyrde han lokalen i 14 dagar. Duken han spände upp var 10-12 fot hög och 18 fot bred. Efter 10 dagar var tavlan klar. Tavlan ställdes ut på akademien och det byggdes en utsiktsramp för att åskådarna skulle få en överblick över tavlan, priset var 5 Silbergroschen per titt och det annonserades att intäkterna skulle gå till välgörande ändamål, vilket fick stort uppseende, särskilt bland övriga konstnärer, utställningen varade mellan 25 jan. och 15 feb. 1857 Tavlan ställdes också ut bland annat i Köln och Berlin sedan till Salon Carre i Paris där den hyllades. Därefter ställdes den också ut i Stockholm där Larson tänkte skänka tavlan till staten tillsammans med köpet av Vattenfall i Småland, men då Larson på hösten inte fick sälja nämnda tavla tog han ned den stora tavlan och tog den med sig när han lämnade Sverige och fortsatte sina resor, han visade den under några år, sista gången någon skrivit om tavlan var 1863, Efter Larsons död i London försvann tavlan.  Related Paintings of marcus larson :. | Waterfall in Smaland | vattenfall | Stemship in Sunset | Skepp pa stormigt hav | Nattlig marin med brinnande fartyg |
Related Artists:
Carles Arthur Beecher
American Modernist Painter, 1882-1952 was an American Modernist painter. He was born in Philadelphia, Pennsylvania, and studied at the Pennsylvania Academy of the Fine Arts between 1900 and 1907. He studied with Thomas Pollock Anshutz, Hugh Breckenridge, Henry McCarter, Cecilia Beaux, and William Merritt Chase. In 1907 he traveled to France where he remained until 1910. In France, he greatly admired the works of Cezanne and Matisse, and became close friends with John Marin and Eduard Steichen. He displayed six landscapes in the Salon d'Automne of 1908.
Michael Willmann
(27 September 1630 - 26 August 1706) was a German painter. The Baroque artist became known as the "Silesian Raphael". Willmann was born in Königsberg, Duchy of Prussia. He was educated by his father, the painter, Christian Peter Willmann. Michael went to the Dutch Republic in 1650 to learn from the masters, and he was inspired by the works of Rembrandt, Peter Paul Rubens, and Anthony van Dyck. For financial reasons he was unable to afford studying at the studio of a well-known painter. After two years in the Netherlands, mostly spent in Amsterdam, Willmann returned to Königsberg, passed his master's examination, and began to travel. After visiting Danzig, Willmann went to Prague, where he stayed from 1653-55. He then spent about a year in Breslau. Willmann's first known paintings, commissioned by Abbot Arnold Freiberger of the Abbatia Lubensis abbey in Leubus, Lower Silesia, date from 1656. Leubus became the setting of much of Willmann's creativity. From 1657-58 Willmann was in Berlin as the court painter of Frederick William, Elector of Brandenburg. He painted mythological scenes for the elector, presumably for his residence at Königsberg Castle. In 1660 Willmann returned to Leubus, which allowed him a large workshop. Willmann's workship, modeled after those of the Dutch painters, quickly spread his fame. The extensive studio included his son Michael Leopold Willmann the Younger, his daughter Anna Elisabeth, and Anna Elisabeth's husband Christian Neuenhertz and son Georg Wilhelm Neunhertz. Willmann's studio also counted Johann Kretschmer from Glogau, Johann Jacob Eybelwieser from Breslau, the Cistercian Jacob Arlet from Gressau, and Willmann's stepson Johann Christoph Lischka. Willmann became the leading painter of Silesia through his expressiveness, technical dexterity, and speed. Willmann worked on orders from the patriciate of Breslau, as well as churches and monasteries throughout Silesia, Bohemia, and Moravia. He received contracts for the Cistercian monasteries in Gressau, Heinrichau, Kamenz, Rauden, and Himmelwitz. With the assistance of his students and assistants, Willmann produced 500 paintings and frescos during his life. Numerous drawings of Willmann's were later used by engravers.
Cornelis de Baellieur
Cornelis de BAELLIEUR (Flemish) Antwerp 1607-1671.